Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Göteborgare på uppdrag för världshälsan

Nyhet: 2015-05-13

Den ökande resistensen mot antibiotika hotar att radera den moderna medicinens framsteg och återigen göra botbara sjukdomar dödliga. Mitt i kampen för att hejda utbredningen står en infektionsläkare från Göteborg.

Den 18 maj samlas WHOs medlemsstater i Genève för att ta ställning till en aktionsplan mot antibiotikaresistens . Som en fond för mötet står förra årets rapport, där Världshälsoorganisationen beskriver antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människors hälsa:
• I vissa länder orsakas hälften av alla urinvägsinfektioer idag av bakterier resistenta mot det vanligaste läkemedlet. 1980 var andelen resistenta noll.
• Resistens mot behandling av könssjukdomen gonorré, som drabbar över 100 miljoner människor varje år, har bekräftats i Australien, Kanada, Frankrike, Japan, Sydafrika, Slovenien, Storbritannien, Norge - och Sverige.
• Multi-resistens mot behandling av tarmbakterien Klebiella pneumoniae, som bland annat orsakar urinvägsinfektion och blodförgiftning, återfinns idag i alla världens länder.

Farligare bakterier

Rapporten visar också att de resistenta bakterieformer som nu utvecklas är farligare eftersom behandlingen inte har effekt: patienter med allvarliga infektioner orsakade av den resistenta MRSA-bakterien har större sannolikhet att dö jämfört med patienter som smittats av den icke-resistenta varianten.

WHO:s slutsats: utan en globalt koordinerad insats från många samhällsaktörer går världen mot en tid då vanliga, botbara infektioner återigen kommer bli dödliga.

På uppdrag av regeringen

Konsekvenserna av ett sådant scenario går knappt att överblicka. Men det finns, menar infektionsläkaren och forskaren Peter Ulleryd, hopp.

Peter Ulleryd är Sahlgrenska-doktoranden som blev infektionsläkare som blev vårdhygieniker och smittskyddsläkare. Nu är han på uppdrag av regeringen installerad i WHO:s huvudkontor i Genève, med uppdraget att hjälpa till att ta fram ett globalt system för hur antibiotikaresistens ska övervakas.

– Efter WHO:s rapport har de flesta länder insett att någonting måste göras, och att det måste göras nu. När medlemsländerna samlas i maj kommer de förhoppningsvis anta en ny global aktionsplan, och en viktig del av denna är att hitta ett gemensamt globalt system för övervakning, säger Peter Ulleryd.

Övervakning viktig

En fungerande övervakning är enligt Peter Ulleryd viktig av flera skäl.

– Det ger en överblick över situationen, det hjälper oss att mäta trender och utvärdera effekter, och det hjälper den enskilda doktorn att fatta rätt beslut om antibiotikaval. Men idag är det få sjukhus och mottagningar i världen som har resurser för att ta odlingar, och effektiva övervakningssystem finns bara i ett fåtal regioner.

Sverige ett föregångsland

I kampen mot antibiotikaresistens är Sverige ett föregångsland. Västra Götalandsregionen har de senaste åren varit bland de främsta i att följa behandlingsrekommendationer och därigenom minska antibiotikareceptförskrivning.

– Svenska läkare har lyckats halvera förskrivningen av antibiotika till barn. Men i andra delar av världen har läkare inte samma tillgång till den senaste forskningen, eller arbetar i en miljö där ett recept är en snabb lösning – i en del länder är en del av inkomsten till och med baserad på läkemedelsförsäljning, vilket naturligtvis innebär en utmaning, säger Peter Ulleryd.

Vana vid penicillin

Som infektionsläkare vet han också en del om det tryck som enskilda läkaren utsätts för, inte minst vid behandlingen av barn.

– Vi vill att alla ska bli friska snabbt, och vi har blivit vana vid penicillinets fantastiska effekt. Jag har själv förr behandlat hundratals barn med öroninflammationer med penicillin. Idag vet vi att om läkarundersökningen inte visar nagon komplicerande faktor så läker de ut lika bra och snabbt utan. Men det kan vara svårt att motstå gammal vana, både för sjukvårdspersonal och föräldrar, säger han.

För att inte ”bränna ut” den antibiotika som fungerar är det enligt Peter Ulleryd avgörande att inte behandla i onödan, utan att ge rätt antibiotika i rätt dos i rätt tid.

– En annan viktig faktor är vårdhygienen, en tredje att förhindra spridningen av resistens via maten och miljön.

Engagerade medarbetare

Peter Ulleryds uppdrag i Genève inleddes i november förra året. Arbetsdagarna liknar enligt honom de flesta andra jobb – bara att tempot är högre, de internationella kontakterna är fler och att hans 3 000 engagerade medarbetare kommer från alla världens hörn.

– Det är mycket möten och konferenser. Men du ser också WHO:s förmåga att samla medlemsländer och tillsammans genomföra åtgärder, och att få vara en del i det engagemanget är väldigt stimulerande.

Välkommen andhämtning

Besöket hemma i Göteborg, där Peter Ulleryd har sin familj, är en välkommen andhämtning. Mötet i maj avgör inte bara handlingsplanens framtid, utan på sätt och vis även hans egen. Hans uppdrag för WHO upphör formellt i höst.

– Att pendla till Genevé och inte träffa familjen så ofta som man vill tar på krafterna. Samtidigt – om Världshäsoförsamlingen antar den globala aktionsplanen, och jag får möjligheten att förlänga mitt uppdrag, vore det spännande att vara med.

– Jag tror på en lösning. Jag tror vi kan utveckla nya sätt att behandla infektioner. Jag tror att i det långa loppet, med gemensam tankekraft, intensivt arbete och med en ekonomisk satsning, kommer vi vinna den här kampen.

Läs mer om WHO:s övervakning av antibiotikaresistens: http://www.who.int/drugresistance/surveillance/en/

Läs mer om Världshälsomötet 2015: http://www.who.int/mediacentre/events/2015/wha68/en/

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Katarina Olinder Eriksson|Sidan uppdaterades: 2007-05-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?